Page d’accueil • Sommaire de ce numéro • Contribution de texte et de courrier: Editeurs@tanbou.com



Paul Laraque: Powèm / Poème / Poem

Lakansyèl

S on riban k mare lan cheve lapli
s on senti tout koulè lan ren yon ti cheri
s on kolye maldyòk pou chase move zè
s on laso k pase lan kou solèy
pou fè l tounen vin klere latè

Lakansyèl plonje dèyè mòn
yo di l al bwè dlo
jouk lan tèt dlo
Ogoun gronde tankou banbou
Lasirenn al fè lanmou

De ti pwason monte anlè
pou gade larenn Simbi ap taye banda
chapo m tonbe lan lanmè
lè yon ti briz va vante
tout vwal batiman va glonfe

Lakansyèl s on baboukèt lan dyòl loraj
se lapè k ap pouse do lagè
s on kout kleren apre gagè
pou tout nèg bat tanbou
chante lwa ak danse vodou
s on sèpèt pou sakle malè
s on gwo konbit pou rache mizè
pou fè dlo kouri lan tout jaden
pou wou lan solèy jete zèklè
yon konbit jouk lan Ginen
pou jouk lòt bò lanmè
yon konbit tout kanmarad tout koulè
pou transfòme latè
pou tout mechan vin dou
pou chanje lavi nou

(powèm sa a te premye parèt nan revi Optique nimewo jiyè 1956, paj 55)

Rèv

(pou Masèl)

Oun ti nèg plonje
al gade Simbi anba dlo
bèl zanj ak gwo demon mele
yo louvri zèl yo tankou zwezo
tankou vwal batiman van gonfle
lalin klere zetwal file
ti nèg la pa remonte

Yon flanm dife

Jak Roumen mouri
kò l al pouri
anba tè
men n ap kenbe lespri l
tankou yon flanm
yon flanm dife
pou boule
tout move zèb
ki lè yo tounen sann
va nouri latè

Jak Roumen mouri
kò l al pouri
anba tè
men n ap kenbe lespri l
tankou yon flanm
yon flanm dife
pou klere
wout tout travayè
gason kon fanm
peyizan tankou ouvriye

Jak Roumen mouri
kò l al pouri
anba tè
men n ap kenbe lespri l
tankou yon flanm
yon flanm dife
pou boule
ak pou klere
yon flanm dife
ki pap janm mouri.

(ekri pou 70 èm anivèsè Jak Roumen)

Larenn Solèy

Pwològ

Sòlda mawon se jwèt timoun
ti gason k ap fè lago
pa lan lari men lan bwa
yon lago ki travèse listwa
Panyòl ap chase Kaonabo
blan franse ap chase nèg nwa
blan meriken ap chase kako
jandam ap chase malere
makout ap chase travayè
eskadron lanmò ap chase revolisyonè
fòs lòd ap chase libète

Sòlda mawon pa jwèt ti moun
lan bwa ak lan lari
kit ou jenn kit ou gran moun
Endyen tankou nèg nwa
nou tout ap sispann kouri
boule kay koupe tèt
nou tout ap fè geriya
lame malere kanpe
esklav ap chase mèt
ni eksplwatè ni eksplwate
demen se rèy libète

Larenn solèy leve

m mande kote li prale
solèy pa fanm
solèy pa gason
li gason
lè li konpè jeneral solèy
li fanm
lè li larenn solèy

larenn solèy leve
m mande kote li prale

li fè lanmou ak lannwit
pou l ban nou lalin
li fè lanmou ak lalin
pou l ban nou zetwal
li fè lanmou ak zetwal
pou jou ranplase lannwit

larenn solèy leve
m mande kote li prale

solèy fèmen je l
pou n sa reve
solèy louvri je l
pou n sa kanpe
pou kò n li pote chalè
pou lespri n li pote limyè

larenn solèy leve
nou konn kote l prale

devan stati Kristòf Kolon
a jenou
ak lakwa lan men l
sou yon solèy wouj kou woukou
yon bann Endyen ap pase

cheve yo long tankou krinyè chwal
k ap souri lan savann
cheve yo nwa tankou fè nwa
tankou lannwit san lalin
tankou lannwit san zetwal

po yo koulè siwo myèl
manyòk fin graje
kasav ap dore sou dife
mabi ap rafrechi lan kanari
medmwazèl yo dous kou myèl

yon fanm ap balanse
sou yon amak ki mare
lan de pye zabriko
tete l tankou de mango
yon lòt fanm ap danse

flè tout koulè bò isi
zoranj melon zannanna bò laba
zwezo ap chante lan pye bwa
Kaonabo ap fè lanmou ak Anakaona
ou ta di se paradi

yon kout lanbi pati
flèch li chire silans lan
lanbi reponn lanbi
sanba a sispann chante
tout gèrye kanpe

yon kout lanbi pati
flèch li chire silans lan
lanbi reponn lanbi
larenn solèy sispann danse
koki lanmè derape

yon jou konsa twa bato vin parèt ak yon bann moun
lòt koulè Yo pòtre moun ki maske Nou avanse pou
nou wè sa yo vle Nou ba yo manje Nou ba yo bwè
Nou ba yo dòmi Yo mande kolye Yo mande brasle
Yo mande bijou Yo mande lò nou Yo mande tè nou
Yo mande fanm nou Yo mande lavi nou

ala yon kwa Kolon pote pou nou

Panyòl pi mechan pase chen anraje Zam yo fè flanm
tankou zeklè Zam yo fè bri pase loraj Yo fout nou an
esklavaj Kaonabo kanpe Yo pote a ale Flèch pa kab
wè devan fizi Anakaona konsilte zemès yo sa lagè pa
fè diplomasi petèt va reyalize Pou sove pèp li Anakaona
deside jwe jwèt Ovando Li pare bèl fèt bèl chante bèl
danse pou selebre lapè Adye Bondye Yo bay chen
manje vyann Endyen Sanba mwen kote sanba m ale
Manman kote ou ye

devan stati Kolon
ak kwa nou lan bra li
sou yon solèy wouj kou woukou
yon bann Endyen ap pase

lan bòdmè Pòtoprens
lan Gran Ri Jeremi
kanaval an bote
lan mitan legzil m ap reve
lè m te jenn gason
fòk m te maske
pou m t al gwouye
lan bann baka

jodi a m degize an mwen menm
lè m te jenn gason
jodi a m degize an mwen menm
pou m al nan madigra

lan lavil Jeremi
kanaval an batri
yon chinwaz ap danse
larenn solèy leve

renmen plonje sou mwen
tankou malfini sou poul
tout fèy lan bwa tranble
loraj pote m ale

lanmou se bèt sovaj
fò nou aprivwaze l
nou menm tou nou se bèt sovaj
fò lanmou aprivwaze n

gason antre lan fanm
tankou kouto lan kè yanm
lanmou se mistè
tout latè kouvri ak flè

m tande yon kout tanbou
tanbou reponn tanbou
sanba rekòmanse chante
tout kòk batay kanpe

m tande yon kout vaksin
vaksin reponn vaksin

Anakaona rekòmanse danse
koki lanmè derape

Ayiti Kiskeya Ispanyola Sen-Domeng Ayiti
chanje mèt se chanje mizè

Yon jou konsa twa karavèl te dekouvri l’Amerik
Panyòl se bèt sovaj Yo met Po-Wouj yo ann esklavaj
Yon pè ki te gen bon kè mande padon pou Endyen
Li di mete chaj la sou do Afriken

Ak Kaonabo e Anakaona premye mouvman rezistans
koumanse ann Ayiti Kaonabo mouri sou dlo Yo pann
Anakaona Santo-Domingo Batay reprann ak Kasik Anri
ki rete lib jouk li Neg mawon mele ak Endyen mawon
Sòlda mawon mele ak esklav mawon jouk esklavaj aboli

Yon jou konsa yon pil bato rive Sen-Domeng pou retabli
lesklavaj Tousen kanpe Desalin kanpe Kristòf kanpe
Tout nèg kanpe Libète ou lanmò Fizi pran plas flèch
Bal pou bal Kannon pou kannon Libète kont esklavaj
Tout boulèt se pousyè

Bato ki te pati ak Kaonabo a se li ki vin pran Tousen
Louvèti Panyòl ou Franse tout se menm Tout se blan
Tout se kolon Tout se eksplwatè

Tousen te fè sa Spatakis pa t fè
Tousen te fè sa Kaonabo ak Anakaona pa t fè
Tousen te fè sa Makandal ak Boukman pa t fè
Tousen te fè sa Oje ak Chavàn pa t fè

men konplo fò pase wanga Franse pran Tousen
lan pyèj tankou Panyòl te pran Anakaona tankou
Meriken va pran Peralt

yo pote Tousen ale
men Desalin leve

sanba a di
sa li renmen lan lavi
se libète

sanba a di
sa li renmen lan lavi
se lanmou

sanba a di
sa li renmen lan lavi
se pwezi

pwezi pou chante libète
pwezi pou chante lanmou
pwezi pou chante lavi

libète pou fè lanmou
jouk li jou
jouk solèy leve

libète pou n fè sa nou vle
libète pou n jwi lavi
libète pou rèv vin reyalite

—Pòl Larak

Poème pour toi

dans mes deux mains
je tiens le livre de la vie de Jacques Roumain
ton souffle soulève tes seins
c’est ta beauté qui bouge
et c’est le douloureux espoir humain
qui de l’enfer d’aujourd’hui sauve demain
je songe je songe à Guernica
je t’enlace je t’enlace
et que demeure la voix de Lorca
le vent à perdre haleine s’étend sur la mer

droite comme l’épée de la lucidité
ô poésie folle de toutes les jungles traversées
l’ombre s’épouvante de la torche de Césaire
et la parole de Paul Eluard
tranchant le nœud du mal
confère à la dignité de l’art
l’évidence du cristal

je te mêle à ce qui m’est cher
tu es le sang dans la chair
tu t’attristes et souris dans les yeux des paysans
et ils sont l’oxygène de l’air
quand ton regard porte la lumière
de nos plus grands ciels d’été

je pense à l’homme que j’ai été
les vagues de la vie l’ont emporté
je renais à la racine de ton désir
ne dis pas que je délire
nous passerons la frontière Manchoue
que ce soit au Viêt-Nam ou au Congo
à Madrid ou à Santo-Domingo
que ce soit à Harlem ou au Cap-Haïtien
partout où la douleur comme un levain
fait gonfler notre colère
ah tonnerre de tonnerre
nous porterons la hache et le flambeau

ta lèvre est ma blessure
c’est le rouge de la première aurore
où agonisent les marchands d’or
le sang du peuple doucement bout
comme le cœur de l’eau à sa source
mais quand viendra le fleuve
rien n’arrêtera la marche des prolétaires
un soleil nouveau éclaire la terre

—Paul Laraque
(paru pour la première dans la revue Optique, à Port-au-Prince, en 1954/56 sous le pseudonyme Jacques Lenoir)

Poem For You

in my two hands
I hold the book of Jacques Roumain’s life
while your breath lifts up your breasts
it’s your beauty moving
and it’s the painful human hope
which from today’s hell saves tomorrow
I think I think of Guernica
I hold you I hold you
and the voice of Lorca shall remain
while the breathless wind expands over the sea

straight as the spear of lucidity
oh wild poetry of all crossed jungles
the shadow is frightened by the torch of Césaire
and the word of Paul Eluard
having cut off the evil knot
confers to the dignity of art
the evidence of crystal

I include you in my dearest pursuit
you are the blood in the flesh
you’re saddened and smiling in the peasants’ eyes
and they’re the oxygen of the air
when your gaze carries the light
of our greatest summer skies

I think of the man that I was
who was taken away by life’s storms
I spring up again from your desire’s root
don’t say I’m delirious
we’ll pass the Manchu frontier
be it in Vietnam or in the Congo
in Madrid or in Santo-Domingo
be it in Harlem or in Cap-Haïtien
everywhere where pain as a leaven
has inflated our anger
ah thunder thunder of hell
we hold both the axe and the torch

your lip is my wound
it’s the red of the first dawn
where lay dying the gold merchants
the people’s blood slowly boiling
like the heart of the water at it spring
but when the river will come
nothing will stop the march of the workers
a new sun has brightened the earth

—Paul Laraque
(Translated from the French by Tontongi. This poem was first published in the journal Optique in Port-au-Prince, in 1954–56, under the pseudonym of Jacques Lenoir)

Page d’accueil • Sommaire de ce numéro • Contribution de texte et de courrier: Editeurs@tanbou.com